|
HUR BYGGER JAG UPP EN
PLACERINGSPORTFÖLJ JUST FÖR MIG?
|
|
Ingen kan förutspå de kommande rörelserna på marknaderna. Därför lönar det
sig att koncentrera sig på de saker som man på riktigt kan påverka. Det
finns inga allmäna lösningar när det gäller placeringar, utan besluten beror
på placerarens målsättningar, förhållande till risktagning och placerarens
ekonomiska ställning och livssituation. På detta uppslag har vi samlat
principer för förnuftigt placerande, och det lönar sig att fundera på dessa
aspekter åtminstone då man lägger upp sin egen placeringsplan.
|
|
1. Lägg upp en placeringsplan som lämpar sig för just dig.

|
Målsättningarna varierar från
placerare till placerare. Många sparar för sämre tider: pengarna skall kunna
tas snabbt i bruk ifall något tråkigt skulle hända. Då finns det orsak att
vara försiktig: det är viktigare att trygga det placerade kapitalet än att
sträva efter maximal avkastning.
Andra sparar igen för bättre tider: om allt går väl, kan jag till exempel ta
ett sabbatsår. Då kan det vara motiverat att ta tom. ordentliga risker om
den eftersträvade avkastningen så kräver. Även om det skulle gå dåligt och
riskerna realiseras, händer det nödvändigtvis inget värre än att
målsättningarna skjuts framåt.
Det är dock bara placeraren själv som vet sina egna målsättningar — och
därmed kan ingen annan definiera den rätta risknivån.
Det lönar sig utan vidare att lägga upp en placeringsplan. Om man inte har
en placeringsplan utgående från sina egna behov, händer det lätt att man
väljer sina placeringsmål på basen av externa influenser såsom mode, media
och marknadsföring.
|
|
2. Börja med allokeringen
 |
Fundera först ut
allokeringen mellan olika tillhångsslag och marknader och välj först
därefter de enskilda placeringsmålen. Allokeringen definierar den största
delen av risken och den långsiktiga avkastningen, då det är frågan om en
väldiversifierad portfölj.
När man börjar med allokeringen, är det också lättare att inse effekten av
kostnaderna. Om man vill placera t.ex. 30 % av sin portfölj i europeiska
aktier, varför skulle man vilja betala mera för det än nödvändigt?
Men om man i stället börjar planeringen genom att jämföra enskilda fonder
och andra placeringsmål glömmer man ofta det väsentliga och placeraren
börjar lätt leta efter framtida vinnare på basen av historiska avkastningar.
|
|
3. Placera långsiktigt.
 |
Tiden är din
bästa vän: du får ränta på ränta och risken för förluster minskar.
Placera kan man enbart långsiktigt, annat är spekulation med dagliga
kursfluktuationer. I varje affär finns alltid både en köpare och en säljare,
och båda tror sig naturligtvis göra en god affär.
En långsiktig aktieplacerare kommer förr eller senare att kunna ta del av
den tillväxt som skapas då ekonomierna växer, teknologiska framsteg
förbättrar produktiviteten och flitiga och intelligenta människor gör
framsteg i sina karriärer och stöder därmed utvecklingen i sina företag.
|
|
4. Kom ihåg förhållandet mellan avkastning och risk.
 |
Då man strävar efter högre
avkastningar, hämtar det alltid med sig en större risk för förluster. Risk
behövs dock: utan risktagning kan man inte komma upp till högre avkastningar
än kontoräntor eller penningmarknads avkastning. För att anpassa ordspråket:
risk är en god dräng men en dålig husbonde.
Man måste emellertid förstå vilka riskerna är och man kan även kontrollera
dem med hjälp av diversifiering (se nästa punkt). Det lönar sig att komma
ihåg att risken i en väldiversifierad portfölj minskar med placeringstiden
(se föregående punkt).
|
|
5. Kontroll genom diversifiering.
 |
Diversifiering över olika tillgångsslag och på olika
marknader är det effektivaste sättet att minska på risken. Det är också bra
att diversifiera över tid, dvs. att inte placera allt på en gång.
Månadssparande är alltid ett fungerande sätt för en långsiktig placerare att
diversifiera över tid.
Grundidén med diversifieringen är att det kan gå hur som helst med enskilda
aktier eller även med hela marknader — historien är full av varnande exempel
på detta. Å andra sidan är de olika aktiemarknadernas långsiktiga avkastningsförväntningar huvudsakligen mycket nära varandra. Därför får man
verklig nytta genom diversifiering: en lägre risk utan att minska på den
förväntade avkastningen.
Det lönar sig dock att diversifiera kärnan i sin placeringsportfölj i sådana
objekt som genererar genuin avkastning: t.ex. i aktier, räntor,
fastigheter, skog...
|
|
6. Placera inte i sådant som du inte förstår dig på
 |
Enkelt är effektivt:
komplicerade produkter gynnar mest de som säljer produkterna. Försäljarna
och emittenterna har oftast erfarenhet och maskineri för att räkna ut priset
och villkoren på produkten så att de säkert får sin del av kakan.
Det lönar sig också att fundera
på varför någon som uppfunnit en så gott som riskfri placeringsprodukt, är
så ivrig att sälja produkten till just dig? Varför samlar inte försäljaren
själv ihop alla pengar som han/hon lyckas skrapa ihop, investerar i
produkten i fråga och håller sedan tyst om det hela?
Genom att använda sig av enkla och klara produkter är det lätt att följa med
vad man har placerat i samt vilken är kostnads– och risknivån i den egna
placerings portföljen.
|
|
7. Timing lyckas inte.
 |
Generellt sett klarar inte ens experterna av att
gissa rätt de kortsiktiga rörelserna på marknaderna. Koncentrera dig
istället på att diversifiera över tid och placera hellre med regelbundna
intervall. Då minskar avsevärt på risken att du skulle köpa till ett högt
och sälja till ett lågt pris.
|
|
8. Historisk avkastning är redan historia.
 |
Den historiska avkastningen är
redan historia, och de produkter som toppar statistiken just idag är ofta
morgon dagens förlorare. Välj inte placeringsmål på basen av historisk
avkastning — den är redan i någon annans ficka. Höga historiska avkastningar
har redan gynnat dem som i tiderna valde den ifrågavarande fonden på andra
grunder än historisk avkastning.
I stället för att granska kortsiktiga avkastningar lönar det sig att syna
portföljförvaltarens arbete på längre sikt. Har avkastningen genererats på
ett vettigt sätt som är hållbart även i framtiden? Har handlingarna
motsvarat det som portföljförvaltaren sagt att hon ska göra? Är avkastningen
i linje med den avkastning som borde genereras med den placerings politik
som fonden beskrivs följa? Om inte, finns det vettiga och förståeliga
orsaker till avvikelserna, och har man informerat öppet om dessa?
|
|
9. Koll på kostnader.
 |
Kostnaderna för placerandet är
alltid bort från den avkastning som placeraren får. Förvaltningskostnaderna
kan verka låga, eftersom dessa rapporteras som procenttal av hela
förmögenheten. Om man ser på kostnaden som en andel av avkastningen är t.ex.
en kostnad på 2% faktiskt en fjärdedel av en totalavkastning på 8%.
Placerarna lägger ofta märke till tecknings– och inlösenprovisioner som
debiteras en gång. För en långsiktig placerare har dock de löpande
avgifterna ofta en större betydelse.
Förutom förvaltningsprovisionen
finns det ofta många andra kostnader som inte rapporteras, t.ex. kostnader
som uppstår vid värdepappershandel. Dessa kostnader betalas dock från
fondens medel och sänker således på avkastningen. TER-talet (Total Expense
Ratio) används allmänt i Finland, men innehåller trots sitt namn inte
kostnaderna för värdepappershandel.
|
|
10. Håll dig till planen.
 |
Balansera tidvis din placeringsportfölj enligt den ursprungliga planen, men
gör ändringar i planen enbart ifall din egen situation eller dina
målsättningar förändras. Att ständigt byta placeringsmål genererar sällan
vinster åt placeraren utan närmast till dem som debiterar en provision för
bytestransaktionen.
|