HUR BYGGER JAG UPP EN PLACERINGSPORTFÖLJ JUST FÖR MIG?
 

Ingen kan förutspå de kommande rörelserna på marknaderna. Därför lönar det sig att koncentrera sig på de saker som man på riktigt kan påverka. Det finns inga allmäna lösningar när det gäller placeringar, utan besluten beror på placerarens målsättningar, förhållande till risktagning och placerarens ekonomiska ställning och livssituation. På detta uppslag har vi samlat principer för förnuftigt placerande, och det lönar sig att fundera på dessa aspekter åtminstone då man lägger upp sin egen placeringsplan.

 

1. Lägg upp en placeringsplan som lämpar sig för just dig.

Målsättningarna varierar från placerare till placerare. Många sparar för sämre tider: pengarna skall kunna tas snabbt i bruk ifall något tråkigt skulle hända. Då finns det orsak att vara försiktig: det är viktigare att trygga det placerade kapitalet än att sträva efter maximal avkastning.

Andra sparar igen för bättre tider: om allt går väl, kan jag till exempel ta ett sabbatsår. Då kan det vara motiverat att ta tom. ordentliga risker om den eftersträvade avkastningen så kräver. Även om det skulle gå dåligt och riskerna realiseras, händer det nödvändigtvis inget värre än att målsättningarna skjuts framåt.

Det är dock bara placeraren själv som vet sina egna målsättningar — och därmed kan ingen annan definiera den rätta risknivån.

Det lönar sig utan vidare att lägga upp en placeringsplan. Om man inte har en placeringsplan utgående från sina egna behov, händer det lätt att man väljer sina placeringsmål på basen av externa influenser såsom mode, media och marknadsföring.
 

2. Börja med allokeringen

Fundera först ut allokeringen mellan olika tillhångsslag och marknader och välj först därefter de enskilda placeringsmålen. Allokeringen definierar den största delen av risken och den långsiktiga avkastningen, då det är frågan om en väldiversifierad portfölj.

När man börjar med allokeringen, är det också lättare att inse effekten av kostnaderna. Om man vill placera t.ex. 30 % av sin portfölj i europeiska aktier, varför skulle man vilja betala mera för det än nödvändigt?

Men om man i stället börjar planeringen genom att jämföra enskilda fonder och andra placeringsmål glömmer man ofta det väsentliga och placeraren börjar lätt leta efter framtida vinnare på basen av historiska avkastningar.

 

3. Placera långsiktigt.

Tiden är din bästa vän: du får ränta på ränta och risken för förluster minskar.

Placera kan man enbart långsiktigt, annat är spekulation med dagliga kursfluktuationer. I varje affär finns alltid både en köpare och en säljare, och båda tror sig naturligtvis göra en god affär.

En långsiktig aktieplacerare kommer förr eller senare att kunna ta del av den tillväxt som skapas då ekonomierna växer, teknologiska framsteg förbättrar produktiviteten och flitiga och intelligenta människor gör framsteg i sina karriärer och stöder därmed utvecklingen i sina företag.
 

4. Kom ihåg förhållandet mellan avkastning och risk.

Då man strävar efter högre avkastningar, hämtar det alltid med sig en större risk för förluster. Risk behövs dock: utan risktagning kan man inte komma upp till högre avkastningar än kontoräntor eller penningmarknads avkastning. För att anpassa ordspråket: risk är en god dräng men en dålig husbonde.

Man måste emellertid förstå vilka riskerna är och man kan även kontrollera dem med hjälp av diversifiering (se nästa punkt). Det lönar sig att komma ihåg att risken i en väldiversifierad portfölj minskar med placeringstiden (se föregående punkt).
 

5. Kontroll genom diversifiering.

Diversifiering över olika tillgångsslag och på olika marknader är det effektivaste sättet att minska på risken. Det är också bra att diversifiera över tid, dvs. att inte placera allt på en gång. Månadssparande är alltid ett fungerande sätt för en långsiktig placerare att diversifiera över tid.

Grundidén med diversifieringen är att det kan gå hur som helst med enskilda aktier eller även med hela marknader — historien är full av varnande exempel på detta. Å andra sidan är de olika aktiemarknadernas långsiktiga avkastningsförväntningar huvudsakligen mycket nära varandra. Därför får man verklig nytta genom diversifiering: en lägre risk utan att minska på den förväntade avkastningen.

Det lönar sig dock att diversifiera kärnan i sin placeringsportfölj i sådana objekt som genererar genuin avkastning: t.ex. i aktier, räntor, fastigheter, skog...
 

6. Placera inte i sådant som du inte förstår dig på

Enkelt är effektivt: komplicerade produkter gynnar mest de som säljer produkterna. Försäljarna och emittenterna har oftast erfarenhet och maskineri för att räkna ut priset och villkoren på produkten så att de säkert får sin del av kakan.

Det lönar sig också att fundera på varför någon som uppfunnit en så gott som riskfri placeringsprodukt, är så ivrig att sälja produkten till just dig? Varför samlar inte försäljaren själv ihop alla pengar som han/hon lyckas skrapa ihop, investerar i produkten i fråga och håller sedan tyst om det hela?

Genom att använda sig av enkla och klara produkter är det lätt att följa med vad man har placerat i samt vilken är kostnads– och risknivån i den egna placerings portföljen.
 

• The Arithmetic of Active Management är en utmärkt essä av nobelbelönade ekonomisten William Sharpe om just detta.
   

7. Timing lyckas inte.

Generellt sett klarar inte ens experterna av att gissa rätt de kortsiktiga rörelserna på marknaderna. Koncentrera dig istället på att diversifiera över tid och placera hellre med regelbundna intervall. Då minskar avsevärt på risken att du skulle köpa till ett högt och sälja till ett lågt pris.
 

• John Bogles tal inför Senaten i USA har många exempel som belyser detta

• Bubbles, Human Judgment, and Expert Opinion
  - Professor Robert Schiller går genom de faktorer som förorsakar missbedömningar

8. Historisk avkastning är redan historia.

Den historiska avkastningen är redan historia, och de produkter som toppar statistiken just idag är ofta morgon dagens förlorare. Välj inte placeringsmål på basen av historisk avkastning — den är redan i någon annans ficka. Höga historiska avkastningar har redan gynnat dem som i tiderna valde den ifrågavarande fonden på andra grunder än historisk avkastning.

I stället för att granska kortsiktiga avkastningar lönar det sig att syna portföljförvaltarens arbete på längre sikt. Har avkastningen genererats på ett vettigt sätt som är hållbart även i framtiden? Har handlingarna motsvarat det som portföljförvaltaren sagt att hon ska göra? Är avkastningen i linje med den avkastning som borde genereras med den placerings politik som fonden beskrivs följa? Om inte, finns det vettiga och förståeliga orsaker till avvikelserna, och har man informerat öppet om dessa?
 

• Past Imperfect
  - En mycket omfattande undersökning av Stor-Britanniens finansinspektion

• A Review of Research on the Past Performance of Managed Funds är en bra översikt av Australiens finansinspektion

9. Koll på kostnader.

Kostnaderna för placerandet är alltid bort från den avkastning som placeraren får. Förvaltningskostnaderna kan verka låga, eftersom dessa rapporteras som procenttal av hela förmögenheten. Om man ser på kostnaden som en andel av avkastningen är t.ex. en  kostnad på 2% faktiskt en fjärdedel av en totalavkastning på 8%.  Placerarna lägger ofta märke till tecknings– och inlösenprovisioner som debiteras en gång. För en långsiktig placerare har dock de löpande avgifterna ofta en större betydelse.

Förutom förvaltningsprovisionen finns det ofta många andra kostnader som inte rapporteras, t.ex. kostnader som uppstår vid värdepappershandel. Dessa kostnader betalas dock från fondens medel och sänker således på avkastningen. TER-talet (Total Expense Ratio) används allmänt i Finland, men innehåller trots sitt namn inte kostnaderna för värdepappershandel.

10. Håll dig till planen.

Balansera tidvis din placeringsportfölj enligt den ursprungliga planen, men gör ändringar i planen enbart ifall din egen situation eller dina målsättningar förändras. Att ständigt byta placeringsmål genererar sällan vinster åt placeraren utan närmast till dem som debiterar en provision för bytestransaktionen.
 

• Trading Is Hazardous To Your Wealth
  - forskning om aktiv aktiehandel